Ja idag ska det sista packas ner och göras iordning. För imon mina vänner så ska fröken tallica hoppa på ett flyg och sväva ner till Italien. Det är med väldigt tunga steg som jag åker iväg. Jag vill så gärna åka för att det kommer att bli så roligt och det är en erfarenhet jag sent kommer att glömma. Men samtidigt så vill jag inte lämna alla mina vackra fina vänner och framförallt mitt hjärta. Det känns som att jag själv sliter ut mitt hjärta och stampar på den!! Inatt skildes jag och Vakten åt och det var i tårar...från bådas sida! Fy fan va ont det gjorde när han gick, när han sa hej då. Jag trodde inte att det kunde kännas så underbart men samtidigt vara så smärtsamt...

Nog om allt detta depp! Jag ska stå med stadiga fötter och rikta blicken framåt! Jag är inte säker på när jag kommer att kunna skriva här till er igen..kanske redan om ett par dagar...kanske om en vecka. Vet inte hur det ser ut med internet och så där borta. Men jag lovar er att så fort jag får tillfälle så kommer jag att klottra ner hela bloggen! Jag har sååå mycket att berätta för er och lovar att göra det snart!!

Vi ses i dimman mina vackra!!