Jag har tagit en liten paus i mitt "pluggande". Det är skit väder ute. Varför är det så att humöret bara sjunker när det är regnigt ute? När jag hade pojkvän för 700år sedan så brukade jag tycka att det var mysigt när det regnade. Vi brukade lägga oss i sängen och bara hålla om varann medans vi lyssnade på hur regnet smattrade mot fönstret. Så skönt och så tryggt.

Ibland kan jag sakna det vi hade. Dom saker vi gjorde. Ibland hade vi brottningsmatcher. Inget sexuellt utan vi hade en match på riktigt! Vi brottades och det var absolut inte så att han var försiktig med mig för att jag var tjej (han var en boxare) utan det var på blodigt allvar. Självklart så vann han jämt. Han var starkare och han kunde fler knep. Jag vart alltid lika grinig hehe. Sen vart vi sams igen för att han bjöd på Max haha!