Brukar ni reflektera över döden? Jag vet att det inte är världens roligaste ämne nu så här på en fredag eller nån dag överhuvud taget. Jag har tänkt på döden nu i ett par dagar. Det är inte så att jag vill dö eller något men jag hade en dröm härom natten. Jag drömde att jag hade fått cancer. I min dröm satt jag på en buss och grät och tänkte på att jag skulle dö. Jag ville inte dö, jag satt och tänkte på allt jag skulle missa, allt jag inte hade hunnit göra. Hur skulle jag berätta för min familj och vänner att jag var döende. Jag vet att cancer inte behöver resultera i död men i min dröm så kunde jag inte botas.

Vad händer sen?? Finns det ett liv efter döden, ett paradis kanske?? Finns det ett paradis så måste det väl finnas ett helvete? Eller försvinner man helt enkelt från denna bistra yta för att bara glömmas bort? Bli inte depprimerade nu men är inte ni nyfikna? Jag är inte riktigt säker på exakt vilken religion jag anser mig tillhöra, tycker att nästan alla religioner  bygger på samma principer. Var en god människa och gör inte andra ont. Det tror jag på!

Men tänk om man på sin domedag står vid porten till himlen och hör den Allvetandes röst säga:
- Varför trodde du inte på min existens? Du får icke passera denna port!

Crap! Vad gör man då?? Räcker det inte med att man försöker vara så god som möjligt? Jag vet inte...

För nästan enligt alla religioner så lever vi i synd. Vi förtär drycker som gör att vi tappar kontroll över våra sinnen, vi har utomäktenskapliga relationer, vi behandlar inte alltid våra äldre med de respekt och värdighet de förtjänar. Kommer vi alla att hamna i någon slags limbo??

Väldigt många frågor denna fredags morgon...