De säger att tålamod är en dygd. Jag kan juh lätt konstatera att jag inte innehar denna dygd! Dock önskar jag att jag kunde vara mer tålmodig, lugn och harmoniskt. Men någonstans gick det visst fel och jag blev en sån här som måste ha allt på en gång. Jag kan inte sitta och vänta på att saker och ting ska ske.  Jag vill och jag vill NU!

Förr i tiden så var tålamod ett fint karaktärsdrag som var något man var tvungen att besitta. Det känns inte som att det är lika aktuellt nu förtiden. Nu ska allt  ske snabbt och livet blir juh bara stressigare av det. Vart någonstans blev folk så hastiga? Jag gillar nog det gamla tänkadet mer som man hade runt 70-talet. Man bara gled fram och tog varje dag som det kom. För jag tror att jag är en sån...en livsnjutare som bara är. Visst kan jag emellanåt rejält stressa upp mig för saker, oftast helt i onödan. Men jag är nog en glidare. Jag tycker att alla ska ta det lugnt och bara vara en stund. Inga tankar om vad som måste göras, spel som måste spelas och allt annat som egentligen ger onödig huvudvärk.

Gör som Ferdinand gott folk! Stanna upp och lukta på rosorna!