Kommer jag någonsin att bli gift?

Ibland undrar jag över detta. Jag undrar om jag någonsin kommer att gifta mig och skaffa barn och hela det paketet. Det som jag undrar mest över är att om jag skulle kunna ha sex med en och samma man resten av mitt liv. Att gå och lägga sig bredvid samma ansikte varje kväll...vette fan om jag skulle klara av det. Problemet är väl att jag tycker om karlar lite för mycket för att kunna knyta mig fast vid en. Samma snorre varje kväll....samma stön och rörelser varje gång...låter nästan som en mardröm. Ett till problem är väl att jag lätt blir uttråkad och går vidare. Jag kan snabbt tappa intresset för killen och mina ögon börjar vandra efter nytt kött.

Nu är det säkert några av er som inte håller med. Ni tycker att det är tryggt och underbart att få lägga er bredvid samma person kväll efter kväll....för att ni ÄLSKAR denne. Men ni ser...jag vet inte om jag ens tror på kärlek. Vet inte...kanske bara jag som är känslomässigt trasig...

Det här var väl fint?

Det är svårt! Jag har ju sett såååå många par som lever sååå trista liv. Samma trista dagar år efter år efter år.... Och förmodligen samma trista sex på fredagskvällen. Samma rutiner.

Å andra sidan så hoppas jag verkligen på att ha hittat mitt livs kärlek. Där livet blir toppenkul och spännande. Och sexet bara blir bättre eftersom man hela tiden lär sig om och av varandra.

Men det finns nog inte nåt rätt eller fel, sålänge man är lycklig. Men man kan ju lika gärna bli olycklig i en trist relation som att hoppa runt...

Sådär har jag också tänk hela mitt vuxna liv, sett ner på folk som har hus, hund och barnvagn. Tänkte stackars jävlar, vilket pissigt och meningslöst liv de lever, vad tråkigt de måste ha det och vad trötta de måste vara på varann...Men jag har nog ändrat mig lite. Vill fortfarande inte har barn, volvo, gifta mig å all den skiten. Men om man tycker riktigt mycket om en kille, som man innerst inne vet aldrig skulle svika en, då är det inte så farligt at vakna upp bredvid honom varenda morgon. Det är rätt nice. Och trots att jag ibland kan sakna spänningen och hettan i singellivet, så längtar jag inte tillbaka. Vet att jag har det bästa man kan tänka sig. Så du behöver inte vara rädd för att tvingas leva med samma snorre varje dag, det är inte så farligt som du tror. Visst man lever ihop och allting blir en vardag, men man får se till att hitta på nya saker som hottar upp det trista...Å andra sidan är det inget fel på att leva singel rresten av livet hellre, om det är vad man vill. Det finns inga rätt och fel och det som känns bra är oftas rätt. Men våga prova, du kommer gilla det!

Thats me...

Känslomässigt störd...

Thomas: jag hoppas verkligen att du hittat ditt livs kärlek! du låter lycklig iallafall..



Sara: jag tror nog att du har rätt, att det kan va mysigt att vakna upp med samma kille varje morgon om man verkligen tycker om honom och vet innerst inne att han inte kommer att såra en men problemet är att jag tror att alla killar kommer att svika en förr eller senare... men vet du vad! jag e nog som Samantha i Sex And The City, hon sa något klokt: I am a trysexuell...I will try everything once haha! så jag kanske ska testa det där livet om jag hittar någon som e värt det..



Sarah:skönt o veta att jag inte e ensam :)