Tja vad ska jag berätta om helgen? Det måste vart den värsta helgen i mitt liv. Jag var inte redo att se honom med hans nya flickvän. Hela helgen har jag kämpat med att hålla tårarna inne och inte bryta ihop. Än en gång så grät jag i bilen hela vägen hem. Jag borde aldrig åkt dit...jag visste innerst inne att jag inte var redo men jag lyssnade inte på mig själv.

Jag vet inte vad jag ska göra. Jag vet inte hur jag ska få mitt brustna hjärta att läka. Jag känner mig osäker och feg. Det är känslor som jag inte känner igen. Jag känner mig aldrig osäker och feg. Jag är trött på att gråta mig själv till sömn varje natt.

Sen så bröt mamma ihop idag eftersom det är Mors dag idag. Mormor gick juh bort för inte så länge sen. Det var skönt att få gråta tillsammans med mamma...egoistiskt av mig att känna så men jag har inte kunnat sörja mormor framför mamma för att jag inte vill riva upp hennes sår igen.

Det är sommar, sol och värme runt mig men det känns som om jag står mitt i en snöstorm naken och sakta fryser ihjäl...