Ok det är officiellt. Jag är en mes och en toffel. Jag har pratat med McGills. Dom har gjort slut, för ett par dagar sedan. Det var ett ömsesidigt beslut. Båda kände att det inte var något att satsa på. Han säger:

Han: Du vet juh att jag har saknat dig hela tiden. Har ju både ringt och messat. Jag säger inte att vi ska träffas och gö något utan jag vill ba umgås med dig. Vi har ju så roligt.

tallica: Du lämnade mig för en annan tjej. Är du ens medveten om hur mycket du har sårat mig??!

Han: Du sa jämt att att det var så himla skönt att vi inte hade känslor för varann. Jag vart chockad när du sa att du hade känslor för mig och då hade jag redan börjat träffa henne. Men jag hade juh svårt att släppa dig så jag hörde av mig jämt. Jag vet att det var lite elakt av mig men jag saknade dig.

Jag är så himla arg på honom. Jag visade att jag var arg och sårad men ändå fick han mig att skratta större delen av samtalet. Fan va jag blir irriterad på mig själv! Jag skulle juh be honom dra åt helvete! Men istället log jag så läpparna sprack och nu flyger det en massa fjärilar runt i magen på mig. Så jävla underbart att höra hans röst.

Va fan ska jag göra?? Han vill att vi ba ska vara kompisar...umgås lite. Jag vill juh ba krypa ner i hans famn men min stolthet står i vägen. Han lämnade mig! Enligt honom så lämnade han aldrig mig då jag inte visade honom mina känslor när han visade mig sina. Han har inte sagt något om att han vill börja träffas igen men det känns som att det kommer.

Ska jag ba se vart det hamnar eller ska jag be honom dra åt helvete??!!