Kommer ni ihåg smålänningen som jag raggade upp och skulle ta med mig hem?? Jo jag råkade springa på han igår. Och vet ni vad jag gör??? Jo, eftersom jag är grovt efterbliven, så får jag världens panik när jag ser honom. Han går åt mitt håll och tittar mig i ögonen. Det här var jätte tidigt på morgonen och jag hade inte ens hunnit dricka upp mitt kaffe. Så jag får någon form av spasmer och stoppar ner mitt huvud i kaffe koppen och totalt ignorerar honom! Sedan halvt springer jag därifrån till min stol och vänder bort min stol så jag sitter med ryggen mot han!

WHY WHY WHY är jag så jävla skum?? Han tänkte säkert att jag ångrat det jag sagt på fyllan och skämdes ihjäl och ville inte ens hälsa! Om jag bara kan vara normal och hälsa...

Jag vill juh jätte gärna bjuda han på min fest men jag kommer tydligen aldrig göra det eftersom jag inte ens vågar säga hej!!!

FUUUCK!!!